Hur går det med foten?

Det går helt enkelt för jag har bestämt mig för att inte låta detta stoppa mig denna gång.
Klokt eller oklokt ? Ja de får väl framtiden utvisa.
Men jag behöver stallet, ridningen, gemenskapen, vännerna i stallet och framför allt jag behöver Raski. ♥

Vissa dagar funderar jag ju på om jag inte ska hugga av foten då är värken verkligen på topp.
Men 
jag kämpar för inom mig bor en liten envis kämpe. ;) 
Ett litet krossat sesamben som ställer till en helskottas värk vad är de o bry sig om ? ;) 

Så helt enkelt jag har värk & problem med foten och känner av det ordentligt när jag ridit, ansträngt mig en del i stallet eftersom det dessutom är så himla lerigt kan jag inte välja att gå i dom skor som är bekvämst för foten utan måste använda stövlar/ridskor m.m. och de är ju det sämsta för min fot, men jag tänker inte låta detta stoppa mig ännu en gång.

Jag rider ju inte jätte många dagar i veckan dock, men tanken är att försöka öka på lite nu eftersom jag sen framöver måste ta en paus och då vill jag passa på så mycket jag bara kan nu.
Så kortfattat; Jag har fortfarande mycket värk, foten svullnar upp ordentligt, jag har svårt att rida/ansträngaa mig, men jag vet hur man kopplar bort smärtan och kör ändå. :) 

Vill man något så otroligt mycket som jag vill detta så kör man trots smärta så är det bara.
Kunde jag sitta upp i sadeln efter 3 veckor 2012 efter olyckan och inte ens kunde stödja ordentligt på foten och inte ens ha den i stigbyglen då kan jag nog bannemig palla mig upp i sadeln minst 3 dagar i veckan någon dag longering/tömkörning ;) 

Övrigt får Jennie & Johanna sköta. :D

Vad hände? För er som inte vet.
Augusti 2012 blev jag sparkad + trampad av en ardenner och följden av detta blev en ordentligt skada på ett väldigt litet ben i vänster foten.
Det inre sesambenet har gått av samt blivit krossat.
Så under 2015 är beslutet taget att jag ska chansa att operera bort detta och denna operation är riskfylld.