Hallå, hallå!

Det ekar tomt här inne.. 🙈
Men jag vet inte vad jag ska skriva om sen kommer ingen energi till det sen glömmer jag bort bloggen så då blir de en paus i några dagar.
 
Jag ska försöka att bli bättre på o fota vardagsbilder och då blogga mer för visst är det roligre o läsa ett inlägg med lite innehåll av bilder en enbart text? 😊
 
Igår hade jag ett helvete med hundarna för att prata om dom.
Ni vet att vi var iväg med Zeke får att få hjälp med hans beteende vid hundmöten igår var en hemsk dag.
Promenaderna var hemska jag var stressad inombords ifrån ca 10.00 och tills jag la mig vid 22.15! 
 
Stress syns inte alltid på utsidan, men känns på insidan.
Jag la fel fokus när jag var ute med hundarna det plinga i telefonen vilket det gör ofta hos mig.. 😏
Då tappa jag fokus på hundarna och då passar dom på med hyss såklart matte bryr sig ju inte.
Det är ju inte hundarna som gör fel utan jag som fokuserar på fel saker.
 
Skärpning 😴
Jag måste börja o ha telefonen på ljudlöst och inte bry mig om nägon kontaktar mig när vi är ute o går..
Jag kan ringa upp/skriva när vi kommit in i lugnet! 
 
Hittills har det gått jättebra även när vi gick med sällskap häromdagen zeke la fokus på mig. 
men tror min stress igår smittade av sig för även Phoenix blev stressad.
 
så nu har jag bestämt mig att hundarna är
prio 1 efter jobb sen får andra respektera att jag vill träna mina hundar phoneix är bäbis och han tränas bara valpiga saker men Zeke behöver desto mer trygghet eftersom han är rädd för andra hundar. 
 
Mina galenpannor ❤️😊
tycker dessa sheliteträffar är så himla bra för båda grabbarna för då får Zeke umgås med andra hundar som är snälla och på så sätt
lär han sig att alla hundar är inte farliga.
 
I morgon ska vi träna lite inomhus och jag ska se om jag kan filma lite då så ni får se annars får de bli när Oscar är hemma. 
Jag vet att vi kommer få bort Zekes beteende mot hundmöten de sa hon hundpsykologen också, men det kommer o ta tid! 
och jag är sån som vill ha resultat NU inte imorgon tålamod var de ja.
men jag försöker tänka på de hon säger och tänka bakslag kommer o sen kommer framsteg igen.
 
Man märkte ju tydlig skillnad häromdagen när jag inte var stressad alls o vi gick med texas, Phoenix & Zeke o de kommer en hund.
igår var de bara Phoenix & Zeke o kaos! 
och jag glömde helt bort vad jag borde göra så jag frös fast i marken i stället för o visa ett lugn. 🤦🏻‍♀️😏
 
aja träning & träning tänker jag ska boka ett besök hos hundpsukologen efter nyår igen o få lite mer o jobba med! 
och har beteendet inte blivit minsta bättre få vidare hjälp för hon verkade vara väldigt vettig. 😊
#1 - - marianne:

Mobilerna gör alla stressade, numer lägger jag ifrån mej den ofta när jag är hemma, och ibland svarar jag på mess eller chatt dagen efter..haha,
men det fanns en tid då jag alltid fanns till hands, men jag har så mycket annan stress runt mej så måste sortera bort det som jag kan påverka själv.
Minns när jag red Brigade och mobilen ringde, han tog genast chansen att göra vad han ville...gå åt fel håll, börja beta eller eller annat hyss..haha, de är inte dumma våra fyrfotingar

Svar: Så är det ju :/ Min telefon går ju varm med messenger där skrivs de så mycket.
jag tog och gick ur en familjechatt nyligen då jag blev irriterad & stressad över att de skrevs så himla mycket där så ofta.. om ingenting!

Man kan ju stänga av aviseringar så man slipper höra pling ljudet o kolla när det passar en bättre också, men ändå det blev en stress.
Erika Pettersson

#2 - - marianne:

Bästa är att bestämma en tid där mobilen läggs undan, det kliar lite i fingrarna förs, men man väjer sej, jag kan absolut rekommendera att du provar en vecka att lägga bort den en timme eller så varje dag

Svar: Jag försöker lägga bort den när jag verkligen vill se något på tv eller så för då vill jag ju koncentrera mig på de och när jag ska lägga mig så ligger den undan. 😊Annars blir de ju att man ligger med telefonen och tiden springer iväg och så får man dåligt med sömn.

Nu när min sömn blev bättre men nu är den lite sämre igen säkert pga stress. 😏
Erika Pettersson

#3 - - Anne:

För många år sedan när Grim levde och mådde bra svarade jag i telefonen när vi var ute på tur.Då blev han rädd och kastade sig för ngt och jag hamnade på backen och telefonen flög iväg.Det gick bra,men att hitta telefonen tog en stund.Men tillslut hördes Pers ropande i det långa gräset och då kunde jag lokalisera var den hamnat.
Efter det svarar jag aldrig om det ringer när jag sitter på hästryggen.

Svar: Klokt! Man ska undvika telefoner när man har med djur o göra. Jag vet att jag kunde filma/fota ifrån hästryggen brukade sällan svara i telefonen men ändå så dum man var.
Man ska verkligen undvika telefonen 😊

Åh Grim vad man saknar honom även Raski saknar jag 😭
I bland tänker jag hur skulle livet varit om dom varit i livet idag.
Men de är ändå roligt att du håller dig kvar o följer min blogg trots många år sedan nu.
2012-2018 är ju 6 år sedan han gick bort. 😱
Finaste älskade Grim.

Önskar jag en dag kunde skaffa en islänning som honom, men tror inte de kommer ske.
Erika Pettersson

#4 - - Anne:

Klart jag följer din blogg och kommer så göra så länge du håller på.
Däremot är jag väldigt dåligt på att kommentera.Men ibland så kommer ett livstecken ifrån mig
Saknar också Grim.Han hade fyllt 18 år nästa år,vad tiden går fort.Han var ju

Svar: De är så roligt :) Herregud vad åren går fort.
De var verkligen den bästa tiden det var varje gång Grim kom till mig på ringstad :D
Han & Raski fann varandra till slut. :)
Erika Pettersson

#5 - - Anne:

Blev ngt knas och hann inte skriva klart förra inlägget.
Han var ju alldeles för ung för att sluta sina dagar.
Tiden går så enormt fort och att det var sex år sen,ofattbart tycker jag.

Svar: Ja livet är så orättvist 😓😔När Grim togs bort slockna mitt intresse jag som alltid älskat hästar o de var min dröm.
Men han fångades ens hjärta så hårt sen att aldrig veta vad exakt som gjorde han så halt.

Minns du? Vad det var? Jag vet att han var halt på tre av fyra ben, att det var bak knäna va som var värst av någon anledning? Han blev bara sämre den där sommaren i hältan han blev aldrig bättre som tidigare år.
Det var väl ingen fång reaktion utan något annat men halt var han 😔❤️
Älskade killen minns honom så väl.
Han gav mig gråa hårstrån han vägra bli lämnad ensam i hagen o vägra bli lämnad ensam inne 🙈😂 jäklar vad han stegrade i boxen.
Erika Pettersson

#6 - - Anne:

Jag kan fortfarande tycka det är ledsamt att vi aldrig fick veta orsaken till att hans återkommande hältor.Kommer ihåg att veterinären inte heller kunde förklara varför.Han hade ju inga pålagringar och hovarna såg ju bra ut vid röntgen.Jag kommer dock ihåg att hans ledvätska i kotlederna inte var som den skulle.Dom tog ju prov för att kolla den.
Kan hästar ha reumatism eller ngt liknande?Eller ngn autoimmun sjukdom som slår sig på lederna?Det kan ju hända människor,så varför inte hästar.

Svar: Tror det är de värsta att inte veta orsaken varför?! Raski vet jag ju varför de gick som de gick stackars henne men hon fick återförenas med Grim iallafall. ❤️

Men man vill ändå innerst inne veta vad som orsakade allt.
Erika Pettersson